Goddag gott folk!

Vill inleda med att tacka You ate my dog för igår kväll, ni är så himla bra så det är larvigt! Ägde sönder gjorde ni :). 

Jag har nu rensat ut allt möjligt från mitt rum, inte så att jag stör mig när det är stökigt men då och då får man ju nåt ryck och då går det undan kan jag säga. Inte riktigt klar ännu, men det ska nog arta sig till kvällen skulle jag tro.

Jag är lite inne i en period då jag vill förstå mig själv och min omgivning till fullo. Hur vi beter oss och varför vi beter oss som vi gör, hur man kontrollera detta på en annan nivå osv. I och med detta har jag läst en bok som heter Himmel, helvete och allt däremellan. Den är skriven av Anna Kåver, vad jag förstår är hon en rätt hypad psykiatriker. Den fokuserar just på känslor och allt där omkring, hur vi kan använda dem och "navigera" genom dem för att få en stabil och glädjefylld vardag. Boken var helt ok, jag lärde mig en del nya grejer och det är ju alltid uppskattat i mina ögon. 

Ett kort stycke i denna bok handlar om vikten av generositet och vad det gör med oss själva och vår omgivning. "Generositet kan lyfta oss ur negativa sinnesstämningar och skapa närhet till andra. Det här kan låta lite slitet och gammeldags, nästan religiöst eller scoutbetonat". Hon skriver vidare men tycker att poängen kom fram där ganska bra. Jag började småskratta när jag såg det här, det är alltid lika kul när vetenskapen kommer ikapp kyrkan :).

Jag är nu framme i Moronis bok och måste säga att Ether var lite brutalare än vad jag kom ihåg det. Ibland är det lite svårt att finna mening med alla dessa krigskapitel ärligt talat, men om man verkligen letar och försöker finna så hittar man alltid något nytt att ta lärdom av. Trust me on that one. Det är fantastiskt vad mycket mer skrifterna ger oss när vi verkligen studerar dem och inte bara läser. Klyschigt men otroligt sant.

Nu ska jag avsluta detta inlägg. Ta hand om er!

Mvh, Sophia